Den första lilla vita pricken som bryter fram i tandköttet – visst är det ett stort ögonblick! Som förälder vill vi ge våra barn den allra bästa starten, och det inkluderar en god munhälsa. Men när ska man egentligen börja borsta? Vilken tandkräm är bäst? Och hur hanterar man en liten som kanske inte alls är sugen på tandborsten? Lugn, vi går igenom allt du behöver veta för att navigera i tanddjungeln och ge ditt barns leende en strålande framtid. Som förälder minns jag väl den första tiden med alla frågor kring barnets tänder, och nu vill jag dela med mig av insikter och lärdomar från den resan.
När små pärlor tittar fram
Tändernas utveckling börjar tidigt
Tänk att tändernas fantastiska resa börjar redan när bebisen ligger tryggt i magen! Anlagen för både mjölktänder och de permanenta tänderna bildas faktiskt redan under fosterstadiet. Vid födseln finns dessa anlag på plats i käkbenet, redo för den stora dagen då de ska börja titta fram.
Första tanden och antalet mjölktänder
De flesta av oss får sedan vänta tills barnet är runt sex till åtta månader innan den första lilla tanden, ofta en av framtänderna i underkäken, äntligen tittar fram. Men, och det här är viktigt att komma ihåg, alla barn är olika. Vissa småttingar föds med en tand, medan andra kan dröja ända upp till ett och ett halvt års ålder innan den första visar sig. Skulle det vara så att inga tänder synts till vid 1,5 år kan det vara klokt att rådgöra med barnavårdscentralen (BVC), som kan hjälpa er vidare till tandläkare om det behövs. Totalt kommer ditt barn att få 20 mjölktänder, tio i överkäken och tio i underkäken. Dessa är anpassade efter det lilla barnets mun och är ofta lite vitare och mindre än de permanenta tänderna. Runt treårsåldern brukar de flesta barn ha fått hela sin uppsättning av dessa första, så viktiga, tänder.
Tecken på tandsprickning och hur du kan lindra
Att få tänder kan vara en lite knölig period för de små. Jag minns hur mina barn dreglade kopiösa mängder och allt skulle in i munnen för att bitas på! Vanliga tecken på tandsprickning är just ökad salivproduktion, vilket ibland kan ge lite hudirritation runt munnen. Tandköttet kan bli rött, svullet och irriterat, och det är inte ovanligt att barnet blir lite extra gnälligt, sover sämre och kanske till och med tappar aptiten lite. Vissa föräldrar rapporterar även om lätt feber eller att kinden på den sida där tanden bryter fram blir röd och varm. Kom dock ihåg att feber också kan ha andra orsaker, så känn dig alltid trygg med att kontakta BVC om du är orolig. För att lindra besvären kan det hjälpa att försiktigt massera tandköttet med ett rent finger, erbjuda en mjuk tandborste att tugga på eller en svalkande bitring. Undvik gärna bedövande salvor om det inte är på direkt rekommendation från vården.
Mjölktändernas viktiga roll
Att se de där första tänderna är verkligen speciellt. De spelar en viktig roll för barnets förmåga att tugga mat, forma ord och för käkarnas fortsatta utveckling. Även om de så småningom ska ersättas, är det avgörande att ta väl hand om dem från allra första början för att säkerställa en god grund för de permanenta tänderna.
Grunden för ett livslångt leende
Dags för tandborsten när första tanden syns
Så fort den allra första lilla tandspetsen syns är det dags att introducera tandborsten! Nya tänder är extra känsliga för karies, så det gäller att starta direkt. Sikta på att borsta tänderna två gånger om dagen: en gång efter frukosten på morgonen och en gång precis innan läggdags på kvällen. Att vänja barnet vid tandborsten kan ibland vara en utmaning, jag vet hur det är när viljorna krockar. Ett tips är att låta barnet få leka med och bita på tandborsten, särskilt när det kliar i tandköttet. Uppmuntra gärna barnet att tidigt få prova att borsta själv, även om det är vi vuxna som måste se till att det blir ordentligt rent. Välj en tandborste med ett litet och mjukt borsthuvud, anpassad för små munnar. När det gäller tandkräm är det absolut viktigaste att den innehåller fluorid, eftersom fluor stärker tänderna och skyddar mot hål. Använd en mycket liten mängd tandkräm i början, ungefär stor som barnets lillfingernagel eller ett riskorn. När barnet blir äldre, runt tre år, kan mängden ökas till en ärtas storlek. Det finns många bra barntandkrämer, ofta med milda smaker. För den som vill fördjupa sig ytterligare är det viktigt att tillägna sig kunskap om barns mjölktänder och hur de bäst skyddas, vilket tryggar en sund tandutveckling och är en ovärderlig resurs för alla engagerade föräldrar.
Så borstar du effektivt på små barn
För att borsta effektivt på små barn är det ofta lättast om de ligger ner, till exempel på skötbordet eller med huvudet i ditt knä. Då ser du bättre och kommer åt ordentligt. Ett knep för att få barnet att gapa kan vara att försiktigt föra in ett finger längs insidan av kinden. Borsta mjukt från tandköttskanten och hela vägen ut, och se till att komma åt alla ytor: utsidan, insidan och tuggytan. Använd små, lätta rörelser, och försök hålla tandborsten som en penna för att undvika att trycka för hårt. Även om det kan kännas som att de lär sig snabbt, behöver barn hjälp med tandborstningen ända upp i 10–12-årsåldern. När borstningen är klar är det bäst om barnet bara spottar ut överflödig tandkräm och inte sköljer munnen med vatten, då får fluoriden verka som bäst. Från ungefär sex års ålder kan barnet också prova att sila blandningen av tandkräm och lite saliv mellan tänderna innan det spottas ut. Eltandborste kan vara ett bra alternativ från cirka 3–4 års ålder och kan vara effektivare på att ta bort bakterier, men kom ihåg att även då behövs vuxenhjälp och att tekniken skiljer sig lite från en vanlig tandborste.
Kostens betydelse för starka tänder
Vid sidan av tandborstningen spelar kosten en enorm roll för tandhälsan. Försök att etablera goda matvanor tidigt, med tre huvudmål och två till tre mellanmål per dag. Goda matvanor är A och O, och det finns många sätt att förenkla matrutinerna för hela familjen och samtidigt främja en god tandhälsa. Det viktigaste är att undvika småätande mellan måltiderna, eftersom tänderna då ständigt utsätts för syraattacker. Saliven behöver minst två timmar på sig för att reparera små skador. Vatten är den absolut bästa drycken mot törst, både dag och natt. Undvik att ge saft, läsk eller andra söta drycker i nappflaska, särskilt på natten då salivproduktionen minskar och kariesrisken ökar markant. Faktum är att Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn under två år helt undviker tillsatt socker. Försök att hålla barnet borta från godis och sötsaker så länge som möjligt, och inför sedan lördagsgodis som en vana. Var också medveten om dolt socker i livsmedel som sötad yoghurt och vissa frukostflingor.
Napp och tumme och deras påverkan
När det gäller napp och tumme kan båda påverka tändernas ställning om vanan pågår för länge. Generellt anses napp vara något bättre för tänderna än tummen, eftersom tumsugning kan vara svårare att bryta och pågå längre upp i åldrarna. Risken för bettfel ökar ju längre vanan pågår. Att sluta med napp eller tumme i tre- till fyraårsåldern ger ofta bettet en god chans att självkorrigeras.
Tandfen på ingång
När mjölktänderna börjar lossna
Någon gång mellan fem och sju års ålder är det dags för nästa stora händelse i munnen – mjölktänderna börjar lossna för att ge plats åt de permanenta tänderna. Det är ofta framtänderna i underkäken som blir lösa först, följt av framtänderna i överkäken. Det här är en naturlig process där den permanenta tanden växer fram underifrån och trycker på mjölktandens rötter, som då gradvis löses upp tills tanden lossnar. Ibland kan man se både mjölktanden och den nya permanenta tanden samtidigt i munnen under en övergångsperiod, vilket är helt normalt. Jag minns glädjen hos min äldsta när första tanden vickade och förväntan inför tandféns besök!
De viktiga sexårständerna
Runt sex års ålder bryter också de första permanenta kindtänderna fram, de så kallade sexårständerna. Dessa kommer fram bakom de sista mjölktänderna och är extra viktiga att hålla koll på. De är nämligen extra känsliga för karies eftersom deras yta inte är helt färdigbildad när de kommer fram, och de kan vara gropiga och svåra att komma åt med tandborsten. Se till att hjälpa ditt barn att borsta dessa nya, viktiga tänder extra noggrant.
Växlingen till permanenta tänder
En vuxen kan få upp till 32 permanenta tänder, inklusive visdomständerna. Själva växlingen från mjölktänder till permanenta tänder är oftast klar när barnet är mellan 9 och 13 år, och då har de fått 28 permanenta tänder. Visdomständerna, de allra bakersta kindtänderna, brukar dyka upp betydligt senare, från sena tonåren upp till cirka 25 års ålder, men det är inte alla som får dem eller att de bryter fram helt. Om de nya kindtänderna har väldigt djupa gropar, så kallade fissurer, där bakterier lätt kan samlas, kan tandläkaren ibland rekommendera en förebyggande behandling som kallas fissurförsegling. Det innebär att man lägger ett tunt skikt av plast i groparna för att göra ytan slätare och lättare att hålla ren. Det är en snabb och smärtfri behandling som många barn upplever positivt.
Trygga besök hos tandläkaren och vanliga funderingar
Första kontakten med tandvården
Den första kontakten med tandvården sker ofta det år barnet fyller ett år, antingen via BVC eller direkt på en tandvårdsklinik. Då får ni som föräldrar viktig information och råd om barnets munhälsa. En första ordentlig undersökning brukar sedan ske vid tre års ålder, men det kan variera och ibland kallas barn tidigare, särskilt om det finns tecken på ökad kariesrisk. Regelbundna kontroller är viktiga för att tidigt kunna upptäcka eventuella problem och för att barnet ska vänja sig vid miljön. Tandläkaren kontrollerar tändernas antal, form, position och hur väl mineraliserade de är.
Vanliga avvikelser i tandutvecklingen
Ibland kan det uppstå avvikelser i tandutvecklingen. Det kan handla om att det saknas anlag för någon permanent tand, vilket är vanligare än man tror och ofta ärftligt. Ibland kan det finnas extra tänder, eller så kan en tand ha en avvikande form. Hörntänderna i överkäken kan ibland vara lite problematiska och hamna fel. Vissa barn kan också få vita eller gulaktiga fläckar på sina permanenta tänder, vilket kan bero på en nedsatt kvalitet på emaljen. Om du upptäcker något som oroar dig med ditt barns tänder, tveka inte att kontakta tandvården. Vissa sjukdomar och mediciner kan också påverka tänderna, till exempel kan astmamediciner ge muntorrhet, vilket ökar kariesrisken. Då är det extra viktigt att skölja munnen med vatten efter medicinering och att vara noga med tandborstningen.
Skapa en positiv tandläkarupplevelse
Att göra tandläkarbesöket till en positiv upplevelse är guld värt. Förbered gärna barnet genom att läsa böcker om att gå till tandläkaren eller genom att ”leka tandläkare” hemma. Ni kan till exempel turas om att vara tandläkare och patient och försiktigt titta på varandras tänder med en liten spegel, eller låta barnet ”borsta tänderna” på en favoritleksak. Ta med barnet när du själv har en tid, så får det se hur det går till i en trygg situation. Prata om besöket i positiva ordalag och fokusera på det som är nytt och spännande. Boka gärna en tid när barnet är piggt och utvilat, och kom i god tid så att ni slipper stressa. Låt tandvårdspersonalen sköta kommunikationen med barnet under själva undersökningen – de är proffs på att skapa trygghet. Och varför inte kombinera besöket med något roligt efteråt, som en tur till lekparken?
Tillsammans skapar vi starka friska leenden
Att lägga grunden för en god munhälsa hos våra barn är en av de viktigaste gåvorna vi kan ge dem. Det handlar om så mycket mer än att bara undvika hål i tänderna; det handlar om allmänt välbefinnande, förmågan att äta och prata obehindrat, och självförtroendet som kommer med ett friskt leende. Som vi har sett börjar detta arbete redan från den allra första tanden, med noggrann tandborstning, fluortandkräm och sunda kostvanor. Jag vet att det ibland kan kännas som en kamp att få borsta tänderna på en trött treåring, eller att neka sötsaker när tjatet är som intensivast, men varje liten insats räknas och gör stor skillnad i längden.
Kom ihåg att du som förälder spelar en ovärderlig roll. Din kunskap, ditt tålamod och din konsekvens är nyckeln. Det finns mycket stöd att få, både från BVC i samverkan med folktandvården och direkt från er tandläkare eller tandhygienist. Tveka aldrig att ställa frågor eller be om råd, och glöm inte att det finns många tre enkla tips till föräldrar som kan underlätta i vardagen. Forskning visar tydligt att tidig prevention och familjens engagemang är avgörande för att förebygga karies. Vi är alla medresenärer på den här föräldraresan, och genom att dela med oss av kunskap och stötta varandra kan vi hjälpa våra barn att utveckla vanor som varar livet ut. Så fortsätt kämpa för de där små pärlorna – det är värt allt besvär för att se dem le med starka, friska tänder!
